Mitt DN – ditt personliga nyhetsflöde

DN.se

  Välj ut vilka ämnen eller skribenter du vill läsa så gör vi ett flöde av nyheter bara för dig. För ett par månader sedan sjösatte vi en första betaversion av just en sådan tjänst. Precis som man tidigare kunnat följa skribenter gjorde vi det möjligt att […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
1 kommentar
X
X

 

Välj ut vilka ämnen eller skribenter du vill läsa så gör vi ett flöde av nyheter bara för dig.

För ett par månader sedan sjösatte vi en första betaversion av just en sådan tjänst. Precis som man tidigare kunnat följa skribenter gjorde vi det möjligt att också följa ämnen, och på så sätt skapa ett skräddarsytt nyhetsflöde. Tjänsten kallar vi Mitt DN, du hittar den i menyn längst upp på sajten.

Nu har vi lyssnat på er läsare, analyserat trafiken och gjort en rad förändringar.

• Sökfunktion. Vi har byggt en ny sökfunktion där du som läsare enkelt kan hitta ämnen och skribenter att följa.
• Enklare att börja följa ämnen/skribenter. Den som inte har börjat följa något kommer direkt in till personaliserade förslag på ämnen och skribenter.
• Enklare att hitta Mitt Flöde. Du som redan börjat följa ämnen eller skribenter kommer direkt in till Mitt Flöde.
• Ny meny. Genom att sortera upp Mitt Flöde, Upptäck, Mina bevakningar och Sparade artiklar gör vi det lättare för er läsare att navigera och att hitta nya ämnen/skribenter att följa.
• Enklare att hitta kundtjänst. En genväg till kundtjänst finns placerad för extra tydlighet.
• Buggfixar. Problem med att följa vissa skribenter ska nu vara åtgärdat.

Vi filar fortfarande på en del detaljer, prova gärna och återkom med feedback. Tjänsten är för er som är inloggade, har du inget konto är du varmt välkommen att starta ett konto här.

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

Nya DN.se är här

DN.se

I november släppte vi den första delen av nya DN.se – artikelsidan. I dag börjar vi rulla ut övriga delar av nya sajten mot en del av besökarna. Har du inte turen att hamna i den gruppen kan du smygkika på nyheterna här. Startsidan Vi har fokuserat […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
8 kommentarer
X
X

I november släppte vi den första delen av nya DN.se – artikelsidan. I dag börjar vi rulla ut övriga delar av nya sajten mot en del av besökarna. Har du inte turen att hamna i den gruppen kan du smygkika på nyheterna här.

Startsidan

Vi har fokuserat på upplevelsen – och det innebär att vi har rensat, rensat, rensat. Den nya startsidan är betydligt renare än den gamla. Borta är all funktionalitet som inte användes i någon stor utsträckning, samt de annonsformat som var minst lönsamma. Fokus har varit att behålla nyhetspulsen samtidigt som vi ska hålla fram vårt genomarbetade innehåll med längre livslängd. Och att snabbt kunna guida er till det ni kom för att ta del av.

alma_start2

Prestanda

Vi har jobbat hårt med prestandan på DN.se. Laddningstiderna kommer också fortsättningsvis att vara i fokus och vi gör hela tiden det vi kan för att förbättra dem. Mer om det i ett senare inlägg.

Personalisering och möjlighet att skräddarsy upplevelsen

Ett av våra viktigaste budord är att inte utveckla för genomsnittsanvändaren. Vi har alla olika intressen, gillar olika skribenter och följer olika ämnen. Och eftersom vi vill att varje besökare ska få en så bra upplevelse som möjligt utifrån hennes egna intressen är personalisering och möjlighet till egen anpassning två viktiga inslag på nya DN.se.

Personalisering är när vi använder den data vi har, som exempelvis vilken typ av artiklar, vilka ämnen eller vilka skribenter du oftast läser, och anpassar produkten utifrån det. Personaliseringen styrs av en rad olika algoritmer. Mer om det lite längre ner.

Mitt DN

Vi kategoriserar fortfarande vårt innehåll utifrån sektionstillhörighet, som politik, världen, kultur eller sport. Sektionerna hittar du som vanligt i menyn. Men inom kort släpper vi också en ny sektion – Mitt DN.

Mitt DN är din egna sektion, där du som användare kan bygga upp ditt flöde utifrån ämnen, nyhetshändelser, områden, skribenter och fotografer som du vill följa. Här kommer vi också att ge dig rekommendationer på sådant som vi tror att du gillar, och sådant du vanligtvis läser men kanske har missat.

Algoritmer

Vi har en rad algoritmer på sajten som styr vilket innehåll som visas. Algoritmernas uppgift är att på olika sätt anpassa sajten efter dig som läsare, för att hjälpa dig att hitta mer relevant innehåll, fördjupning och bredd.

På artikelsidan har vi exempelvis en algoritm som samlar innehåll inom samma ämne som den artikel du har klickat på, och en annan som ger rekommendationer på vidareläsning baserat på vad du tidigare läst och vad andra som liknar dig gillar.

På många fler ställen på DN.se kommer du att få rekommendationer och innehåll som är anpassade efter dig.

Skribent- och ämnessidor

Förutom att kategorisera innehåll utifrån sektion så samlar vi också innehåll på skribent- och ämnessidor. På en skribentsida kan du hitta allt innehåll från den skribenten, samt välja att följa skribenten för att få uppdateringar på Mitt DN. På ämnessidorna finns allt innehåll inom det ämnet, och i vissa fall också en sammanfattning av ämnet samt av redaktionen utvalda artiklar.

Både ämnen och skribenter går att följa på respektive sida eller direkt i artikeln.

dn.se_skribentssida  dn.se_amnessida_lista2

dn.se-taggar

Klicka på bilderna för större version

Surfplattor

Med nya DN.se blir upplevelsen för dem av er som läser DN.se på en surfplatta betydligt bättre. Den nya sajten är responsiv, vilket innebär att det är samma innehåll och samma sajt, men att utseendet är anpassat efter storleken på skärmen.

dn.se-tabletdn.se-tablet-2

Och det här kommer efter sommaren:

– Ett helt nytt sätt att konsumera vår bildjournalistik.

– En ny plattform för diskussion och dialog.

– Nya format för liverapportering.

– Dessutom kommer mycket snart en uppdatering av DN.Prio som vi tror kommer att uppskattas! Mer om det inom kort.

 

Lanseringen av nya DN.se är startskottet för den resa vi kommer att ta med er på. Vi har flyttat hem utvecklingen av våra digitala produkter till Dagens Nyheter och förkortat tiden från idé till verklighet avsevärt. Det innebär att vi hela tiden kommer att utveckla DN.se och våra andra produkter. Och vi vill självklart ha er med att guida oss. Är du intresserad av att vara med i vår testpanel? Mejla mig.

/Anna Åberg, chef DN.se och Digital produktutveckling DN och Di

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

Ny plattform för läsardebatt

DN.se

I augusti sjösätter Dagens Nyheter en ny digital plattform för läsardebatt. Tanken är att komplettera DN:s redan mycket starka opinionsmaterial, i dag bestående av DN Debatt och DN Ledare, med våra läsares röster. Till den nya debattsajten kommer vem som helst att kunna skicka in debattartiklar, eller […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
46 kommentarer
X
X

I augusti sjösätter Dagens Nyheter en ny digital plattform för läsardebatt. Tanken är att komplettera DN:s redan mycket starka opinionsmaterial, i dag bestående av DN Debatt och DN Ledare, med våra läsares röster.

Till den nya debattsajten kommer vem som helst att kunna skicka in debattartiklar, eller förslag på ämnen som bör debatteras och skribenter som ska få komma till tals.

Nu vill vi ha er hjälp att döpa sajten. Vad ska vårt nya debattforum heta? Lämna gärna förslag i kommentarsfälten.

Anna Åberg, chef DN.se

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

Så blir nya DN.se

DN.se, Nya DN.se

Sedan i höstas har vi jobbat med att ta fram koncept och design för nya DN.se. Utgångspunkten i projektet har varit alla de kommentarer och önskemål som ni har lämnat här på DN.Idé, och nu har vi landat i något som vi tror och hoppas att ni […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
2 kommentarer
X
X

Sedan i höstas har vi jobbat med att ta fram koncept och design för nya DN.se. Utgångspunkten i projektet har varit alla de kommentarer och önskemål som ni har lämnat här på DN.Idé, och nu har vi landat i något som vi tror och hoppas att ni kommer att uppskatta.

Just nu bygger vi mvp:n (en första enkel version av den nya sajten) och tanken är att den ska vara färdig till sommaren. Till hösten kommer vi att lansera sajten i en betaversion, och sedan fortsätta att utveckla den tillsammans med er.

Det är en bit kvar till dess, men redan nu vill vi dela med oss av de viktigaste förändringarna som vi gör. Kom med synpunkter och idéer så tar vi med oss dem i det fortsatta arbetet.

  1. Vi bygger en helt responsiv sajt. Vi ska vara där ni är, och en av de viktigaste delarna i projektet har varit att optimera upplevelsen på alla tänkbara skärmar.
  2. Fokus på läsupplevelsen. Vi har skalat bort, skalat bort, och skalat bort för att sätta text och bild i fokus.
  3. En ny annonsstrategi. Vi kommer att gå mot färre men större format för att skapa en bättre miljö för varje annonsör, och för att göra intrycket av sajten renare och luftigare.
  4. Vi gör det lättare för er att hitta det ni är intresserade av. På nya DN.se kommer du enkelt kunna följa dina favoritskribenter och bevaka ämnen, samt få läsning rekommenderat för just dig. (Vi har i och för sig redan smugit in möjligheten att följa skribenter på DN.se. Just nu är tjänsten bara tillgänglig för våra prenumeranter men den kommer inom kort att släppas för alla.)

Bild på nya dn.se

Skärmdump på artikelsida från nya dn.se

I dagarna presenterade också SvD huvuddragen för sin nya sajt, och det är både fascinerande och roligt att se hur lika vi har tänkt. Förhoppningsvis innebär det att vi är på rätt spår. (Man kan i och för sig också tänka sig att de har smygläst lite här på DN.Idé, men det bjuder vi på!)

/Anna Åberg, chef DN.se

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

DN i klockan

DN-app, DN.se, klocka

Så var den äntligen ute, årets kanske mest hypade produkt. Visserligen kommer långt ifrån alla som vill ha tag i en Apple Watch att ha en på armen i dag (eller ens på den här sidan av sommaren), och det är ännu inte klart när klockan släpps […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
3 kommentarer
X
X

Så var den äntligen ute, årets kanske mest hypade produkt. Visserligen kommer långt ifrån alla som vill ha tag i en Apple Watch att ha en på armen i dag (eller ens på den här sidan av sommaren), och det är ännu inte klart när klockan släpps på den svenska marknaden. Men för det fåtal svensktalande som hamnat först i kön finns snart möjligheten att läsa DN direkt i klockan.

Appen som släpps i dagarna ska som allt annat vi släpper ses som en första version. Utifrån era upplevelser och önskemål kommer vi sedan att bygga vidare på konceptet. Hör gärna av er om/när ni har testat appen!

Här skriver DN:s techredaktör Linus Larsson mer om appen, och här mer om klockan.

Anna Åberg, chef, DN.se

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

Ämnesbaserade läsrekommendationer

DN.se, Så funkar…, Teknik

På Dagens Nyheter är vi ett team som arbetar med rekommendationer. Vår uppgift är att med teknikens hjälp underlätta för läsare att upptäcka publicerat material som upplevs relevant och läsvärt. Onsdagen den 25:e mars var det premiär för våra ämnesbaserade läsrekommendationer som man kan se på dator […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
3 kommentarer
X
X

På Dagens Nyheter är vi ett team som arbetar med rekommendationer. Vår uppgift är att med teknikens hjälp underlätta för läsare att upptäcka publicerat material som upplevs relevant och läsvärt. Onsdagen den 25:e mars var det premiär för våra ämnesbaserade läsrekommendationer som man kan se på dator och tablet. Man hittar dem på artikelsidor, till höger om brödtexten under rubriken “Mer läsning”. Här berättar vi om hur det går till.

Vi börjar med att samla alla artiklar som publicerats de senaste två månaderna. Ord som är för vanligt förekommande och inte tillför något, sk stoppord, rensas bort. Sedan letar vi fram alla ordpar, bigram, som förekommer i texterna och räknar hur ofta de kan hittas i respektive text. För att finna ordpar som är intressanta, räknar man hur ofta de förekommer i en text. Men om man kan hitta dem i väldigt många texter, så blir de istället för vanliga för att vara intressanta.

Det hela blir ett stort siffermaterial som beskriver vilka ordpar som är viktiga för vilka texter. Det är då vi kan börja leta efter ämnen, topics, och vi gör det med en teknik som heter “latent semantic indexing” (LSI), en beräkning som kan samla våra ordpar i större, meningsfulla grupper. LSI är en term man använder för text, men i andra sammanhang kan man också träffa på benämningarna “singular value decomposition” eller “matrix factorization”, men likheterna är stora.

Ur de bearbetade texterna får vi några hundra topics, Varje artikel hör till flera topics, men i olika grad. Man kan säga att en artikel laddar i eller tillhör ett ämne eller en topic. Laddningarna i sig kan vi använda som en vektor av egenskaper för att bedöma hur lika två texter är. Vi använder cosine similarity mellan vektorerna som ett mått på hur mycket två artiklar berör samma topics.

Det är basen i rekommendationerna. Det som syns under rubriken “Mer läsning” i spalten till höger om brödtexten är alltså de texter som till ämnet mest liknar den aktuella artikeln.

Nu när funktionen finns på plats, väcks massor av frågor. Hur gamla kan de rekommenderade artiklarna vara? I vilken ordning bör vi presentera dem? Finns det något bra sätt att avgöra när man upplever att förslagen hör till ämnet? Så nu börjar vi en period då vi testar de här sakerna och annat för att få reda på hur produkten kan bli ännu bättre.

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

Tyck till om DN:s riktlinjer

DN.se

Häromdagen skrev jag om DN:s nya riktlinjer för att hantera alla de undersökningar som vi på redaktionen drunknar i. En något torr men för oss viktig text om att trovärdighet är Dagens Nyheters signum och att enkätundersökningar som vilar på dåligt statistiskt underlag inte ska bli till journalistik […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
20 kommentarer
X
X

Häromdagen skrev jag om DN:s nya riktlinjer för att hantera alla de undersökningar som vi på redaktionen drunknar i.

En något torr men för oss viktig text om att trovärdighet är Dagens Nyheters signum och att enkätundersökningar som vilar på dåligt statistiskt underlag inte ska bli till journalistik i tidningen.

Reaktionerna överträffade alla mina förväntningar, såväl i antal som i ton.

”Äntligen”, ”mitt hopp om journalistiken lever”, ”tack för att ni lyfter metodfrågor”, ”ett skäl att fortsätta prenumerera”, löd några av de många mejl som strömmade in.

Väldigt glädjande att våra läsare är så kvalitetstörstande, tycker vi.

Många efterfrågar också den undersökningspolicy vi tagit fram och självklart publicerar vi den för intresserade här på bloggen.

Vi publicerar även ett annat dokument med interna riktlinjer: det om att vi ska vara generösa med rättelser om vi gjort något fel i tidningen eller på sajten. Även om den policyn skrev jag för några månader sedan.

Båda dessa dokument är föränderliga. Det finns många aspekter på hur undersökningar och statistiskt arbete bäst ska bedrivas och hur det ska giftas ihop med journalistik. I kommentarsfälten här på DN.idé kan den som vill komma med synpunkter – vi kommer med jämna mellanrum att uppdatera våra interna riktlinjer och är tacksamma för all hjälp! Här kommer de därför i sin helhet:

 

Dagens Nyheters policy för undersökningar

Allmänt

Undersökningar som publiceras i Dagens Nyheter ska vila på stabil grund. Vi ska inte skriva om undersökningar som är så svajiga att det inte går att dra ordentliga slutsatser av resultatet.

Checklista innan en undersökning platsar i DN

Vem ligger bakom undersökningen?

Kontrollera alltid vem som har beställt en undersökning och i vilket syfte den har genomförts. Är det för att få fram kunskap, eller för att sälja/påverka? Om fallet är det senare, var extra skeptisk och överväg noga om resultatet är värt att publicera.

Tänk också på att även seriösa opinionsinstitut kan göra undersökningar på uppdrag av aktörer som har ett intresse av att få fram ett visst budskap. Behandla alltid undersökningar kritiskt.

Är frågorna korrekt ställda?

Tänk på att frågor ska vara enkla, begripliga och neutralt ställda, utan värdeladdade ord eller ”styrande” inledningar. Svarsskalor bör vara balanserade med till exempel lika många svarsalternativ för och emot. De svarande bör ha rimlig kunskap för att kunna ge svar på frågorna som ställs.

Är urvalet bra?

Det spelar liten roll om antalet svarande i en undersökning är väldigt stort, så länge urvalet inte är gjort på ett statistiskt tillförlitligt sätt.

Urvalet ska vara så representativt som möjligt (fördelningen i till exempel ålder, kön och region ska motsvara den verkliga fördelningen i gruppen man undersöker, till exempel ”svenska folket”) och slumpmässigt (alla i den undersökta gruppen ska ha lika stor chans att bli tillfrågade).

Det betyder inte att det behöver vara fel med panelundersökningar, till exempel via webben, så länge panelerna är rekryterade på ett sätt så att de ger en representativ bild av en undersökt grupp (ibland behöver datan dock efterbearbetas, vägas, för att korrigera för skevheter i urvalet).

Däremot är undersökningar som helt baseras på webbfrågor där läsare själva får välja om de vill svara –

– så kallade självrekryterande paneler – opålitliga. Dessa paneler tenderar att ha en högre grad av ”proffstyckare”, personer med starka åsikter, som svarar.

Är svarsfrekvensen bra?

Det spelar liten roll om antalet svarande i en undersökning är väldigt stort – om svarsfrekvensen är väldigt låg. Om till exempel 10 000 personer tillfrågats i en undersökning men bara 1 000 valt att svara gör det stora bortfallet resultatet mindre tillförlitligt – framför allt om de som väljer att inte svara systematiskt skiljer sig från dem som väljer att svara.

De stora opinionsinstituten brottas med allt lägre svarsfrekvenser och försöker kompensera bortfallet på andra sätt. Något exakt mått finns inte, men en grundregel är att hög svarsfrekvens är ett gott kvalitetstecken för en undersökning.

Har tillräckligt många tillfrågats?

Om kriterierna ovan håller är det bra med så många svarande som möjligt. Ett riktmärke är att omkring 1 000 personer bör vara tillfrågade i en undersökning som täcker hela befolkningen.

Tänk på att det uppstår en osäkerhet om undersökningen delas upp i olika undergrupper. Har 1 000 personer tillfrågats i hela befolkningen kan det vara svårt att dra slutsatser om till exempel kvinnor mellan 20 och 25 år. Bastalet, det vill säga antalet tillfrågade i just den gruppen, kan vara för litet för att resultatet ska vara tillförlitligt.

Är förändringen statistiskt signifikant?

Om en förändring jämfört med ett tidigare mättillfälle, till exempel när det gäller ett partis väljarstöd, ligger inom den statistiska felmarginalen så är förändringen inte statistiskt signifikant. Det innebär att det inte med säkerhet går att veta om det skett någon förändring alls.

Håll alltså koll på om en förändring är statistiskt signifikant eller inte. Om den inte är det går det inte att dra några slutsatser av resultatet.

När man säger att en förändring är statistiskt signifikant så innebär det att förändringen, med 95 procents sannolikhet, inte är en slumpavvikelse utan en verklig förändring.

Är resultaten rättvist presenterade?

Ta reda på om hela undersökningen är publicerad eller om den som beställt undersökningens valt att endast presentera utvalda delar av undersökningens resultat. Det senare minskar trovärdigheten.

Har du redovisat hur undersökningen gick till?

Vi ska för trovärdighetens skull alltid redovisa hur en undersökning gått till.

  • Undersökningsföretaget/organisationen som genomfört undersökningen.
  • Vem som har beställt undersökningen.
  • Vilken/vilka frågor som ställts.
  • Undersökningens målgrupp.
  • Antalet genomförda intervjuer.
  • Undersökningens metod (telefonintervjuer, postenkäter, webbpanel etc).
  • När intervjuerna genomfördes.

 

Dagens Nyheters policy för rättelser

Allmänt

DN har en generös policy för rättelser. Har vi gjort fel ska det rättas till tydligt, sakligt och ärligt. Det gäller inte bara rena faktafel som felstavningar av namn eller fel i grafik, utan också vid publiceringar som vilar på bristande underlag, där vi inte angivit källa ordentligt eller där vi inte låtit en sida få komma till tals i tillräcklig grad.

När?

Rättelser ska göras skyndsamt, i så nära anslutning till publiceringen som möjligt.

Vem?

Ansvarig avdelningschef ser till att rättelse tillfogas felaktig publicering. I första hand är det medarbetaren som begått misstaget som har att kontrollera vad som är korrekt och inte – och sedan författa rättelsen.

Hur?

En rättelse kan vara kort, formell och kärnfull, bara den är rättvisande. Undvik att återupprepa det fel som begåtts.

Var?

Rättelser på nätet

  • Tillfogas i botten av artikeln. Inleds alltid med ordet Rättelse i kursiv stil, alternativt Förtydligande om det handlar om ett klargörande snarare än ett sakfel.
  • Texten Artikeln är tillfogad en rättelse läggs också i kursiv stil mellan ingress och brödtext.
  • Viktigt att även markera tidsangivelsen för att artikeln har uppdaterats.
  • Nyhetschef och förstasidesredaktör på DN.se är ansvariga för att dagligen vittja rätta-korgen och se till att relevanta rättelser blir gjorda.

Rättelser i tidningen

Publiceras alltid på sidan 2 under Rättelse eller Förtydligande – det senare när det handlar om ett klargörande snarare än ett sakfel.

Sedan?

När ett fel begåtts och rättelse ska publiceras: Mejla till (mejladress). Mejladressen går till utgivare samt desken som ska ha koll på att begångna fel inte återupprepas.

 

/Caspar Opitz, redaktionschef

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

Nu har vi städat i huvudet på DN.se

Design, DN.se

En tydligare navigation och ett mindre rörigt intryck. Det har varit ledorden i projektet att städa i huvudet på DN.se. Vi har skrivit om projektet tidigare (bland annat här och här) och tagit till oss av era kommentarer och synpunkter. Resultatet ser ni på DN.se (framför allt […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
17 kommentarer
X
X

En tydligare navigation och ett mindre rörigt intryck. Det har varit ledorden i projektet att städa i huvudet på DN.se. Vi har skrivit om projektet tidigare (bland annat här och här) och tagit till oss av era kommentarer och synpunkter. Resultatet ser ni på DN.se (framför allt på desktopversionen) i dag.

Det här är den största formförändringen på DN.se på flera år, och kan ses som starten på en stor omgörning av sajten. Vi kommer att ta det i etapper och vi vill ha er med oss på resan.

Vad tycker ni?

/Anna Åberg, Chef DN.se

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

Dagens Nyheter i din klocka

DN.se, klocka

De smarta klockorna har funnits på marknaden ett tag nu, utan att skapa någon direkt rusning till butikerna. I april släpps dock Apples klocka, och de flesta undersökningsinstitut som tittat på utvecklingen för så kallade wearables (smarta produkter som man bär på kroppen) är överens om att […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
5 kommentarer
X
X

De smarta klockorna har funnits på marknaden ett tag nu, utan att skapa någon direkt rusning till butikerna. I april släpps dock Apples klocka, och de flesta undersökningsinstitut som tittat på utvecklingen för så kallade wearables (smarta produkter som man bär på kroppen) är överens om att det är då försäljningen kommer att ta fart.

Hur många smarta klockor som kommer säljas under 2015 är så klart svårt att sia om, och här är experterna inte ense. Jag har sett spekulationer från 10 miljoner upp till 70 miljoner. Men oavsett summan tror de flesta att Apple kommer stå för en väsentlig del av dessa. CCS Insights spår att Apple kommer att sälja så många som 20 miljoner klockor första året, men enligt Wall street journal har Apple själva bara räknat med att sälja omkring fem miljoner klockor. Det ska jämföras med de 100 miljoner iPhones som såldes 2014, och 15 miljoner iPads som såldes det år den lanserades (2010).

Med andra ord lär det dröja några år innan vi ser smarta klockor på var människas handled. Ett av de största hindren för de smarta klockorna är att de inte kan stå för sig själva. För att fungera krävs att den är kopplad till en smart mobil.

För Dagens Nyheter innebär de smarta klockorna en möjlighet att testa nya format för nyheter. Vi tittar just nu på några olika koncept för klockan och skulle gärna vilja ha er input. Vår teori just nu är att man i klockan vill få en snabb överblick över de senaste nyheterna, för att eventuellt kunna återkomma till de artiklar man vill läsa mer noggrant när man har tillgång till en större skärm. Om ni hade en smart klocka – hur skulle ni vilja ta del av Dagens Nyheter i den? Kommentera gärna!

 Anna Åberg, chef för DN.se

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln

Här tar nya DN.se form

DN.se, Skissbordet

En av de viktigaste delarna i mitt jobb är att ta tillvara på den kreativitet och kunskap som vi har i huset – även när den sträcker sig utanför medarbetarnas dagliga arbetsuppgifter. När vi nu startar konceptarbetet kring nya DN.se kändes det därför självklart att direkt koppla […]

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Lämna kommentar
X
X

En av de viktigaste delarna i mitt jobb är att ta tillvara på den kreativitet och kunskap som vi har i huset – även när den sträcker sig utanför medarbetarnas dagliga arbetsuppgifter. När vi nu startar konceptarbetet kring nya DN.se kändes det därför självklart att direkt koppla in alla som på ett eller annat sätt jobbar med sajten.

I förra veckan hade vi därför en kick-off för hela vår liveredaktion samt digital affärsutveckling. Fokus för dagen var konceptarbete kring nya DN.se. Syftet var dels att fånga upp smarta idéer, dels att föra utvecklingsavdelningen och redaktionen närmare varandra.

Gästtalare var vår duktiga kollega Peter Frey, IT-chef på systertidningen Expressen. Huvuduppgiften under kick-offen var en workshop där deltagarna delades in i grupper. Under två timmar fick de sedan snabbt ta sig igenom ett konceptarbete som skulle landa i en ny digital DN-produkt

De började med att identifiera en målgruppsperson och beskriva dennes dag och behov utifrån ett innehållscase som de tilldelats. Bland annat tittade de på DN På stan, Livejournalistik, Arkivmaterial och Boklördag.

När de skapat sig en klar bild av vem produkten var riktad till och vilka behov den skulle kunna tillfredsställa återstod att så detaljerat som möjligt rita upp produkten. Till sist spelade alla grupper in en kort säljfilm.

kickoff2 kickoff3 kickoff1

Resultatet plockar vi nu med oss in i konceptarbetet med nya DN.se. Så fort vi har något att visa upp för er så kommer vi att göra det här. Jag hoppas att ni vill vara med.

Anna Åberg, chef DN.se

  • Twitter
  • Facebook
  • email
  • Google Bookmarks
Gå till artikeln